Ethiopian Airlines Flight 302 Crash: A Tragic Loss That Highlighted Systemic Issues

Den 10 mars 2019 skakades världen av nyheterna om Ethiopian Airlines Flight 302, en Boeing 737 MAX 8 som kraschade kort efter start från Addis Abeba. Ombord fanns 157 passagerare och besättningsmän från 35 olika nationer.

Tragediens omfattning var enorm; familjer förlorade sina kära, länder sörjde sina medborgare och hela världen reagerade med chock och sorg. Men bland ruinerna av denna katastrof växer en viktig fråga fram: vad hände egentligen? Och hur kunde ett modernt flygplan, som borde vara garant för säkerhet, plötsligt förvandlas till en dödsfälla?

För att förstå händelserna kring Ethiopian Airlines Flight 302 måste vi gå tillbaka i tiden och titta på föregående år. I oktober 2018 inträffade en liknande olycka när en Lion Air Boeing 737 MAX 8 kraschade i Javahavet, dödade alla 189 personer ombord. Redan då började spekulationerna kring ett potentiellt problem med flygplanstypen, men Boeing förklarade att det inte fanns några fel och att olyckan berodde på pilotfel.

Efter Ethiopian Airlines Flight 302 kunde man dock inte längre bortse från problemet. Undersökningar visade att båda olyckorna hade en gemensam nämnare: ett felaktigt funktionssystem som kalades MCAS (Maneuvering Characteristics Augmentation System). Detta system, designat för att automatiskt stabilisera flygplanet vid höga attackeringsvinklar, aktiverades felaktigt under båda flygningarna och satte ner flygplanets näsa trots piloternas försök att korrigera det.

Det blev tydligt att Boeing hade prioriterat snabba leveranser och kostnadseffektivitet framför grundlig säkerhetstesterning av MCAS-systemet.

Resultatet blev två katastrofer med 346 dödsoffer, en tragedi som riktade strålkastarljuset på flera brister inom flygindustrin:

• Överdriven fokus på profit: Boeing hade skyndat sig för att leverera 737 MAX-flygplan till kunderna utan att garantera fullständig säkerhet.
• Brister i kommunikationen och transparens:

Boeing hade inte varit ärliga om MCAS-systemets funktion och dess potentiella risker, vilket hindrade piloterna från att korrekt hantera situationen.

• Överdriven tilltro till teknologi: Både flygbolag och piloter hade en tendens att lita alltför mycket på automatiserade system utan att förstå deras begränsningar.

I efterdyningarna av dessa tragedier infördes betydande förändringar inom flygindustrin:

Boeing redesignade MCAS-systemet för att eliminera felaktigheterna, och myndigheter runt om i världen infdelade striktare säkerhetsregler för flygplancertifiering.

Piloter fick mer omfattande utbildning om MCAS och andra automatiserade system.

Men det viktigaste är att dessa tragedier tvingade oss alla att reflektera över hur vi prioriterar säkerhet och ansvar i ett samhälle som alltmer blir beroende av teknologi. Ethiopian Airlines Flight 302 och Lion Air Flight 610 står som en påminnelse om att mänskliga liv alltid måste komma först, oavsett ekonomiska eller tekniska överväganden.

EtefawitMeshesha: A Rising Star in the Ethiopian Tech Scene

Nu vill jag presentera Etefawit Meshesha, en framstående figur inom den etiopiska teknikbranschen. Hon är grundare och VD för “Gebeya”, ett företag som utvecklar plattformar för att koppla samman afrikanska tekniker med arbetsgivare globalt.

Etefawit är en förebild för många unga kvinnor i Afrika som vill bryta nya banor inom tech-världen. Hon har gjort stora framsteg för att öka representationen av kvinnor inom den traditionellt manliga teknikbranschen och inspirerar andra att följa hennes fotspår.

Hennes vision är att göra Afrika till en ledande kraft inom teknologi, genom att ge talangfulla individer i hela Afrika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. Etefawit Meshesha är en av de många framstående etiopiska figurer som bidrar till ett dynamiskt och växande teknologiskt ekosystem i landet.

Hon visar att innovation och entreprenörskap kan blomstra även i länder med begränsade resurser.